Artikeln av Magdalena Johnsén publicerades i Kristen Livsgrund nr 4, december 2021.

Det första möte för europeiska kristna lärare där RKF representerade Sverige ägde rum i Polens huvudstad Warszawa den 23–28 juli 2011. Året dessförinnan hade Riksförbundet Kristen Fostran kontaktats av SIESC:s ordförande, Wolfgang Rank, som inbjöd till denna konferens. Temat för mötet var ”Enhetsanda kontra historiska trauman” (Att möta och bemöta elever som bär på traumatiska minnen och lärarens roll i detta).

År 2010 firade man 200-årsminnet av den store kompositören Frédéric Chopins (1810–1849) födelse. Efterdyningarna av firandet hade inte tagit slut, när RKF gästade Warszawa, vilket kommer att framgå längre fram i artikeln.

Polen 2011

De som nu representerade RKF var UllaCarin Dahl-Rolfö, Ulrika Davidsson och Magdalena Johnsén. Dagsprogrammet omfattade föreläsning och gruppdiskussioner på förmiddagen och utflykt till turistmål, konsert eller gudstjänst på eftermiddagen. Mötet var förlagt till ”a Formation Centre in Warsaw”, alltså en lärarhögskola i Warszawas utkanter. Den första middagen ägde rum på en rysk restaurang i Gamla stan, de övriga middagarna var mer enkelt utformade. Föreläsningarna hölls på hög nivå, och språket var engelska.

24 juli: Med. dr. Katarina Krukonja från det kroatiska centret för fred, icke-våld och mänskliga rättigheter: ”Overcoming Violence” (Hur besegrar man våldet?).

Varför studera förgången tid?

Mahatma Gandhi var och är en viktig förebild när det gäller ”icke-våldsprincipen”.

Efter kriget i Kroatien har det visat sig att många lider av PTSD (post-traumatic stress disorder = post-traumatiskt stress-syndrom).

Soldater kom tillbaka från kriget som alkoholister med psykiska skador.

130 000 människor dog i det forna Jugoslavien under kriget, och 16 000 människor saknas ännu. Ungefär en miljon invånare flydde utomlands.

Hur kan minnen bygga broar mellan människor i stället för att skilja dem åt?

Vad kan skolor och kyrkor göra?

Det behövs medlidande, vishet, kärlek och mod även på politisk nivå och regeringsnivå. Man måste ta hänsyn till individers värdighet, men också internationellt införa sanktioner och domstolsförhandlingar mot krigsbrott. Haag-tribunalen är ytterst viktig. En försoning mellan parterna är självklart önskvärd …

Den kraftfullaste källan för motivation till rättvisa är känslan av solidaritet med offren för krigsbrotten. En konsensus har tyvärr försvårats på grund av att den kristna kyrkan är splittrad. EU har försökt hjälpa Kroatien med läroböcker till skolorna där demokrati, tolerans och fred betonas.

Vilka utvägar finns när det gäller nutida våld?

Det gäller att visa respekt för varje mänsklig individ, inklusive fienden. Jesus säger ju:

– Älska era fiender! Några saker som är viktiga i sammanhanget är mänsklig värdighet, mänskliga rättigheter och medborgarnas insyn i alla myndigheters agerande, så att inget ”mörkas”.

25 juli: Professorn i modern historia vid universitetet i Warszawa, Marcin Kula: History is the History of People (Historieämnet är folkens historia)

Historia har alltid varit gruppers eller nationers historia. Ett nytt sätt att undervisa kan bidra till ömsesidig förståelse mellan nationer. Att erkänna minoriteters rättigheter är också viktigt. Man behöver erkänna mindre regioners rättigheter. För att uppnå fred behöver man ha en ny vision i historieundervisningen, där man inte visar andra folk som fiender utan som   människor som behöver bli förstådda. Ett annat val av undervisning är att ha ett problembaserat arbetssätt. Man behöver också jämföra olika länder och kontinenter med varandra.

Man kan se ett problem ur många perspektiv. Det är viktigt att studenten/eleven förstår hur svårt det är att döma. Trots allt har problembaserad undervisning sina svagheter. Tole-ransen har en gräns. Vissa handlingar kan inte accepteras på grund av våra värderingar och värdesystem.

26 juli: Direktorn för centret ”At the Border – Arts, Cultures and Nations”, Krysztof Czy´cewsky: The Culture of Coexistence in the Long Duree – On Practising the Ethos of the Borderland. (Samexistensens kultur på lång sikt. Om tillämpningen av gränsområdets etiska grundsyn)

Nutidens Europa måste fokusera på samexistens. Flyktingen – Främlingen – kommer allt närmre. Hur kan vi möta den Andre? Det första som fordras är empati – att lyssna till vårt hjärta.

Denna respons på vårt hjärtas rop finns uttryckt i en av de äldsta av Bibelns böcker. I Leviticus, 3 Mos 19:34, läser vi : ”Men främlingen som bor hos er skall räknas som infödd bland er, ty ni var själva främlingar i Egyptens land”.

Efter 1989, då Berlinmuren föll, har Centraleuropa fått ett fokus på samexistens. Under 1600-talet var Polen mycket stort och omfattade då även Litauen, Vitryssland och en stor del av Ukraina. Nu gäller det att kunna samexistera fredligt med dessa folk. Broar måste byggas kontinuerligt. Det gäller att ta fasta på de goda minnena.

Utflykter och sevärdheter

24 juli: Guidning i Gamla stan i Warszawa.

25 juli: Fantastisk musikalisk upp-levelse i samband med besöket vid Frédéric Chopins födelseplats. En och en halv timmes pianokonsert i kyrkan där Chopin döptes blev dagens höjdpunkt. Efter en promenad i familjen Chopins stora trädgård åkte vi till den katolska skolan i Podkova Lesna.  Beskyd-darinna för denna skola är Syster Thérèse av Jesusbarnet, en karmelitnunna som dog 1897. (Jag har läst hennes självbiografi.)

Hennes relikskrin var närvarande vid välsignandet av den tomt, där skolan senare började byggas år 2005.

Skolledningen bjöd hela sällskapet på kvällsmat efter presentationen av skolan!

26 juli: Besök på Universitetsbiblioteket i Warszawa med dess vackra takterrass.

27 juli: Mässa i S:t Martins kyrka.

Gruppdiskussioner

Gruppdiskussioner förekom varje dag. Den engelska gruppen var överfull, så jag hamnade i den franska. Vi började med att presentera oss själva. Sedan konstaterade vi att det fanns många frågor att lösa efter de båda världskrigen. Besvikelse och pessimism har frodats. Våld och extrem nationalism har varit negativ för folken.

Trots många svårigheter måste vi sträva efter försoning, men det kommer att ta lång tid. Hos många finns dock hopp och optimism. Historieämnet hjälper oss att reflektera och förstå, samt att se framtiden an med ödmjukhet.

Österrike 2013

I inbjudan fanns följande redogörelse: Medlemmar i SIESC är Österrike, Tjeckiska republiken, Kroatien, Frankrike, Tyskland, Italien, Rumänien och Slovenien.

Associerade medlemmar är Polen och Slovakien.

I SIESC-aktiviteter deltar också kollegor från Albanien, Belgien, Belarus, Bosnien och Hercegovina, Ungern, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Serbien, Spanien och Ukraina. Det finns också länder som endast har individuella medlemmar, varav Sverige är ett.

År 2013 ägde det europeiska lärarmötet rum i S:t Pölten, Österrike. Svenska representanter var Annette Westöö och UllaCarin Dahl-Rolfö.

Föreläsningarna handlade om mindre barns utveckling för att få fysisk, psykisk och psykosocial hälsa. Det betonades att anknytningen mellan barn och föräldrar är ytterst viktig. Barn som tillbringar mer än 35 timmar i veckan inom barnomsorgen kan skadas. Man tog också upp hjärnans utveckling och språkutvecklingen. Leken är viktig. Barn lär med alla sinnen.

Slovenien 2014

År 2014 ägde det europeiska lärarmötet rum i Kranj, Slovenien. Sverige representerades av Karin Ambjörn och Annette Westöö. Temat för konferensen var ”Arts, Spirituality and Education (Konst, andlighet och undervisning).

Föredragen och utflykterna behandlade de sköna konsterna och deras bildande dimension.

Rumänien 2016

Det 61:a SIESC-mötet hölls 22-26 juli 2016 i Cluj, Rumänien, och hade temat ”Identity and Living Together. Education to diversity. (Identitet och samhällsliv. Att undervisa för mångfald och tolerans). RKF och Sverige representerades av Magdalena Johnsén.

Det första föredraget, den 25 juli, hölls av Dr. Dan Rusco, specialist på arkeologi, och bysantinsk historia. Titeln var: Religiös arkitektur mellan Orienten och Occidenten (Västerlandet).

Rumäniens kyrkohistoria är mycket komplicerad, delvis beroende på att landet från medeltiden till mitten av 1800-talet var uppdelat i tre länder: Valakiet i söder, Moldau i öster och Transsylvanien i norr, väster om Karpaterna. En grundlig genomgång av Rumäniens kyrkohistoria, skriven av undertecknad, finns att läsa i nr. 5, december 2016, av vår tidning. Kyrkoarkitekturen är också skiftande (se bilder). Väggarna i de ortodoxa kyrkorna är fyllda av de mest underbara heliga bilder. En del av dessa byggnader har också bilder på utsidan! När det gäller läran är det viktigt att uppmärksamma att både de katolska kyrkorna och den ortodoxa har sju sakrament: dopet, konfirmationen, boten, nattvarden, ordinationen (prästvigningen), äk-tenskapet och den heliga smörjelsen, Antalet kyrkotillhöriga har sjunkit drastiskt i Rumänien p.g.a. den kommunistiska förföljelsen, särskilt när det gäller de grekisk-katolska och romersk-katolska bekännarna. Däremot har de ortodoxa ökat stort i antal. År 2002 var kyrkotillhörigheten som följer:

• Ortodoxa: 18 817 975
• Grekiska katoliker: 191 556
• Romerska katoliker: 1 026 429

Den grekisk-katolska kyrkan har bara fått tillbaka 300 av sina 2600 kyrkor! Den reformerta kyrkan är störst bland de protestantiska kyrkorna. Pingstvännerna går mest framåt av de frikyrkliga samfunden.

Den ortodoxa kyrkan har tidvis varit förbjuden i landet, men nu är den alltså den största.

På lördagskvällen fick vi i den lilla ortodoxa kyrkan, ”biskop Bobs kyrka”, vara med om en underbar överraskning. En ungdomskör sjöng hymner från den bysantinska (ortodoxa) mässan och en del katolsk mässmusik. De slutade med en nyskriven mässa i ortodox stil. För övrigt började varje dag med morgonmässa. Söndagens gudstjänst firades i den romerska katedralen S:t Michael.

Liturgin hölls på rumänska, men vi hade fått den utskriven med en engelsk översättning jämsides, så det gick ganska lätt att följa med. Även predikan hade vi fått ut i engelsk översättning i förväg. Mässan var rörande! Vi fick alla delta. Jag kände faktiskt igen en av psalm-melodierna!

Måndagens föredrag hölls på franska av språkvetaren Liana Pop vid Babes-Bolai University i Cluj. Den engelska titeln var ”Multilinguism between Globalisation and Tolerance”.

Liana Pop anser att engelskans roll som lingua franca, världsspråk, behöver brytas. Europarådet fastslog år 1995 att det vore tillrådligt att elever i allmänhet fick lära sig två av Europeiska unionens språk förutom modersmålet.

Det mest talade modersmålet i Europa är inte engelska utan tyska. När det gäller främmande språk är 54% kapabla att konversera på åtminstone ett språk utöver modersmålet. 25% kan tala minst två främmande språk och 10% behärskar tre eller flera språk. 67% av europeerna ser engelska som ett av de mest användbara språken för dem.

Muntlig och skriftlig språkfärdighet betonas mera nu för tiden, och de nya inlärningsformerna är mera tillåtande än förr.

Ytterligare två intressanta föredrag fick vi lyssna till. Det ena, som hölls av Doktorn i teologi och historia, Ciprian Ghisa, handlade om den grekisk-katolska kyrkans utveckling (se ovan), och det andra om ”Education in Times of Crisis”, vilket främst behandlade kristendomsundervisningens nuvarande utmaningar. Det senare föredraget hölls av den ansvarige för jesuiterna i Rumänien, Marius Talos från Bukarest

Gruppdiskussioner

Det är viktigt att språkundervisning inte bara syftar till att göra sig förstådd i vardagen. Kultur är viktigt under språklektionerna.

I Rumänien finns olika riktningar av den kristna kyrkan. Alltså är man ur kristen synpunkt splittrade. En enande faktor är dock språket. Alla talar rumänska!

För att få veta om en kyrka är ortodox eller katolsk, måste man gå in. Utifrån märks sällan någon skillnad. De ortodoxa kyrkornas innerväggar är översållade med vackra bilder.

Undervisning i kristendom är viktig för värderingarnas skull, för skolans och landets värdegrund.

När jag berättade, att kristna skolor motarbetas i Sverige, blev alla för-vånade. En fransyska sa:

– Cést du suicide! (Det är självmord!)

En tyska sa:

– Es ist notwendig religieuse Schulen zu haben! (Det är nödvändigt att ha religiösa skolor!)

En annan sa:

– Otherwise you will have radicalisation! (Annars kommer samhället att bli radikaliserat!)

Angående datorer:

– The computers are not gods! (Datorerna är inte gudar!) Elevernas uppmärksamhet försämras.

Jag berättade att vi hade många romska tiggare i Sverige (numera är de inte alls så många). Man medgav att romerna inte är integrerade överallt. I en region kan de vara integrerade men inte i en annan. Skolorna skulle kunna hjälpa till. Men för närvarande har man inte lyckats.

Magdalena Johnsén