Artikeln publicerades i Kristen Fostran nr 2, 2011

I våra dagar medför bristen på religionsfrihet i länder utan demokrati svårt lidande, förföljelse och t.o.m. dödsstraff eller mord på många kristna systrar och bröder. Folkmordet på över en miljon kristna armenier i Turkiet från 1915 och framåt, samt raserandet av över 2000 av deras kyrkliga byggnader är bara ett av alla exempel. Dagens kristna förföljs och dödas i Pakistan, Uzbekistan, Afghanistan, Egypten, Nordkorea, Irak och Libyen med flera länder.

I Sverige är ju religionsfriheten på intet sätt ifrågasatt, även om den infördes i vårt land ganska sent, genom 1809 års regeringsform. Kungen förpliktigades då att ”ingens samvete tvinga eller tvinga låta, utan skydda var och en vid en fri utövning av sin religion”. Den ursprungligen mot katolicismen riktade bestämmelsen från 1726, det s.k. konventikelplakatet om den svenska kyrkans allenavälde och förbud mot samlingar i hemmen, upphävdes dock inte förrän år 1858. År 1860 borttogs straffet för avfall från rikets religion.

Vi kristna i Sverige kan skatta oss lyckliga som vanligtvis ännu inte är förföljda. Därför bör vi dagligen be för våra kristna bröder och systrar i andra länder som har det så svårt. Den 7 november är den internationella böndagen för den förföljda kyrkan. Låt oss uppmärksamma den dagen!

Vi bör sätta oss in i andra religioner för att kunna diskutera. Men framför allt behöver vi stärka den kristna identiteten hos oss, bland annat genom mer kunskap. Man kan inte hysa förståelse för en annan religion om man inte vet något om sin egen. Om ungdomar och vuxna skall kunna diskutera religion med varandra måste de få bli mer insatta i vad Jesus Kristus har sagt och i den kristna etiken. På så sätt kan man öka förståelsen för varandras religioner. Våra invandrare måste ju få utöva sin religion. Man kan dock inte bortse ifrån att kristendomen och den kristna etiken har burit vårt land i generation efter generation och så kommer det förhoppningsvis att förbli i all framtid.

Önskvärt är att, kanske genom ökad användning av datorer och andra medier, man sätter press på icke demokratiska länder att sluta med religionsförföljelser. Kanske kan det ske genom FN.

Företrädare för islam har tagit kontakt med FN för att förhindra att deras religion förtalas. Resolutionen ”Förtal av religioner” antogs av en del länder i december 2010.

I Riksförbundet Kristen Fostran noterade vi tacksamt, att inget europeiskt land hade skrivit under resolutionen, alltså inte heller Sverige.

Hur hänger detta ihop?

Jo, här finns det anledning att vara vaksam.

Genom de nya nationella lagar som kan stiftas om förtal av t.ex. islam riskerar förföljelserna att bli ännu svårare mot de kristna. Kristendomens vagga, Mellanöstern, håller på att tömmas på kristna. Det blir allt svårare för oss att som pilgrimer besöka Det Heliga Landet. Det allra värsta är dock allt lidande för våra kristna systrar och bröder i andra länder.

Den internationella ekumeniska organisationen Open Doors med ursprung i Storbritannien har tagit initiativ till en global kampanj för religionsfrihet. Man har satt samman en lista över länder, där religionsförföljelserna mot kristna är svåra. Den kallas World Watch List. Genom kontakt med Open Doors Sveriges informationssekreterare fick vi i Kristen Fostran veta, att nästan samtliga av de länder som röstade för den ovan nämnda resolutionen finns med på World Watch List.

Sverige har inte skrivit under resolutionen. Alltså står vi emot att religionsförföljelserna förvärras.

Det enda vi kan göra för situationen i de länder som har gjort ett annat val är att be – bönens kraft är stark!

På detta sätt kan vi alla vara med och påverka historiens gång.