I en tid präglad av våld, krig och oro i samhället behöver vi se det himmelska perspektivet. Vad kännetecknar den skara som följer Jesus? I Uppenbarelsebokens 7:e kapitel vers 9-17 får vi se den kämpande skaran. Vad kan vi lära av dem?

Jesus uppmanar i evangeliet på den helige Mikaels dag sina lärjungar att framför allt glädja sig över att deras namn är upptecknade i himlen.

Herren är inte främmande för hur det ser ut i ditt kylskåp, i din plånbok eller i din garderob. Delge honom din oro, när den kommer krypande. Han vet ju hur det är att vara människa, han som är ”sann Gud och sann människa”.

Efter uppståndelsen uppenbarade Jesus sin härlighet på ett annat sätt, när han fått en härlighetskropp som inte var bunden av tid och rum.

En kristen ska tacka och vara glad över allt gott, som Gud ger i skapelsen. Men han har inte det jordiska så kärt, att han inte kan lämna det. Gud har något att ge som är större och viktigare. Jesus kommer med riket, som inte är av denna världen.

Inspiratören i Oasrörelsen berättar om ett av de redskap som den helige Ande använde för att föra henne till tro: “En psalm som blev viktig för mig som 16-åring och som är lika viktig för mig idag som 72-åring”. 

Det Jesus erbjuder är att du får komma till honom, stänga dörren om dig och be till din Far som ser i det fördolda. Och vilket erbjudande! Tänk att få tillhöra ett folk som känner vägen till Faderns hjärta; bönevägen.