Nu har vi kommit in i fastetiden, och då använder vi i Svenska kyrkan och i närbesläktade sammanhang litanian, en sjungen kyrkobön med fornkyrkliga rötter (nr 700:1 i psalmboken).

Den litania som nu används formulerades i samband med att man tog fram Kyrkohandboken 1986. Men jag, som är född på 1950-talet, hade sedan nästan 30 år vant mig vid att det fanns två litanior i den föregående handboken, Kyrkohandboken 1942. Den längre versionen i HB42 hade ett antal formuleringar som inte återfanns i den kortare versionen, den version som i bearbetad form togs med i HB86.

Vissa av de äldre formuleringarna har jag haft svårt att släppa, varje vår och fastetid brukar jag tänka på dem. Och notera: Kyrkohandboken 1942 tillkom mitt under brinnande krig, alltså i en situation som inte är helt olik den vi börjar befinna oss i just nu. 

Litanian i svenskkyrklig tradition börjar med en inledningsbön: Evige, allsmäktige Gud. // Förbarma dig över oss. – Herre, hör vår bön.  // Herre, hör vår bön. Den fortsätter därefter med att försångaren, som oftast är prästen, och församlingen anropar Gud – Fader, Son och Ande – om förbarmande och hjälp. Efter denna inledning sjöng prästen ett långt avsnitt, som avslutas med att församlingen ber Gud om beskydd (citatet från HB 42, jfr gärna Sv. Ps. 700:1):

För alla synder, för all villfarelse, för allt ont, för djävulens försåt och list, för pest och hungersnöd, för krig och örlig (HB86: världsbrand), för uppror och tvedräkt, för eld och våda, för ond bråddöd, för den eviga döden // Bevara oss, milde Herre Gud.

Vi var många som under covid-pandemin ofta tänkte på uttrycket ”för pest och hungersnöd”. Men utvecklingen på senare år, inte minst sedan Rysslands invasion i Ukraina 2022 liksom det som hänt i Israel och dess omgivningar, gör att även den ålderdomliga formuleringen ”för krig och örlig” känns träffande. Ordet ”örlig” är besläktat med ordet ”örlog”, som vi möter i ”örlogsfartyg” (krigsfartyg). Etymologiskt härstammar orden (se Elias Wessén, Våra ord) från fornsvenskan och lågtyskan. Grundformen betyder Löftesbrott, fredsbrott! Plötsligt utgör den gamla litanians rop till Gud en beskrivning av Rysslands ”militära specialoperation” i Ukraina, en svekfull invasion som inte föregicks av en krigsförklaring. – Litaniorna 1942 fortsätter:

Genom din heliga födelse, genom ditt kors och din död, genom din heliga uppståndelse och himmelsfärd, i anfäktning och nöd (HB86: i frestelse och fall), i välgång och lycka, i dödens stund, på yttersta domen. // Hjälp oss, milde Herre Gud. – Här anropar vi Frälsaren, som under sitt jordeliv mött många av de svårigheter och problem som drabbar oss vanliga människor.

Sedan följer två nya sektioner. Den första (i HB42, längre form) tar framför allt upp andliga frågor, bland annat med bönerna till Gud att du värdes [må] bevara alla biskopar, präster och församlingar i sann lära och heligt leverne, att du värdes återkalla alla villfarande och förförda, att du värdes förläna oss seger över våra andliga fiender, att du värdes sända trogna arbetare i din skörd – viktiga och relevanta böner! Följande sektion i HB42 behandlar i hög grad politiska frågor av existentiell vikt, bland annat bönen att du värdes förläna din hjälp till rikets styrelse och försvar. En verkligt innehållsrik bön – lika relevant 2025 som den var 1942.

Sedan kommer ett av mina favoritavsnitt, som bara återfinns i den längre litanian i HB42. Vilket socialt engagemang! Tänk att lyckas säga så mycket med så få ord!

Att du värdes hjälpa och undsätta alla dem som äro [är] i nöd och fara, att du värdes bevara och hjälpa alla havande kvinnor och barnaföderskor, att du värdes vederkvicka och trösta alla sjuka, att du värdes förlossa [befria] alla oskyldiga fångar, att du värdes försvara och försörja alla änkor och faderlösa, fattiga och förtryckta, att du värdes giva oss ett försonligt hjärta mot våra fiender och förtaga all ovänskap, att du värdes förbarma dig över alla människor, att du värdes nådigt höra oss. – Hör oss, milde Herre Gud.

I den föregående handboken, Kyrkohandbok 1917 (även den antagen i ofärdstider!) var dessa formuleringar ännu mer utförliga. Där stod det: – – – Att du värdes giva oss ett försonligt hjärta emot våra fiender och omvända dem, Att du med dina heliga änglar värdes ledsaga och bevara alla vägfarande till lands eller vatten, Att du värdes välsigna frukten på jorden, bergsbruken, sjöfarten och andra lovliga näringsmedel och förläna nåd att rätt bruka dem, Att du värdes förbarma dig över alla människor, Att du värdes nådigt höra oss, // Hör oss, milde Herre Gud!

Personligen är jag övertygad om att en bön i litaniornas slutparti – att du värdes förbarma dig över alla människor (HB42) resp. att du förbarmar dig över alla människor (HB86) – varit en favorit för många kristna i Sverige. Varför menar jag detta? Jo, under åtskilliga år på 1970-talet bodde jag på det kyrkliga studenthemmet Laurentiistiftelsen i Lund. Där bodde många kristna, däribland ett antal blivande prästkandidater. Själv har jag har ett speciellt minne med koppling till vårarna, alltså fastetiden. I dåvarande sällskapsrummet hörde man ofta teologer som spontant övade partier ur litanian. Det allra populäraste avsnittet var just detta, att du värdes förbarma dig över alla människor – en del sjöng frasen till och med när de stod eller gick.

En förklaring kan naturligtvis vara att litanian (som nästan alltid sjungs), brukar framföras i c-moll, en vanlig tonart med i detta fall en oändligt vacker melodi (från 1897?) och att melodislingan just på ”förbarma dig” innehåller sin dramatiska höjdpunkt. Men detta är inte hela sanningen. Litanian i sig är en underbar bön till Gud och i denna bönekulmen förenas vi: Vi anropar Gud om att han ska förbarma sig över alla människor.

Tyvärr lyckas jag inte hitta litanian, märkligt nog, på Spotify – utom i en isländsk variant! Men litanian, liksom så mycket annat kyrkligt, upplevs bäst i sin rätta miljö: i kyrkan, i din församling. Sjung med efter förmåga och glöm inte, i dessa ofärdstider, att rikta bönerna uppåt, till Gud, och att samtidigt låta formuleringarna glida in i ditt hjärta:

Evige allsmäktige Gud. // Förbarma dig över oss. – – – Var oss nådig. // Hjälp oss, milde Herre Gud.

Rune Imberg